JB

Jag kan verkligen inte sova. Jag har legat i sängen hur länge som helst, det går bara inte. Vrider och vänder på mig, jag gick precis ner i köket, tog lite fil och mysli. Jag tänkte det skulle hjälpa om jag åt lite, det var snarare en aptitretare.. Synd att det är skola imorgon, annars hade jag stannat uppe hela natten. Jag tror jag tänker för mycket, har för mycket oro i kroppen. Det är alldeles för många tankar och funderingar i mitt huvud nu. Fram och tillbaka, om och om igen. Jag vet inte vad jag vill, jag vet nästan aldrig vad jag vill nu för tiden. Jag är ganska trött på det, jag är nog trött på det mesta.

Jag börjar bli arg nu, tror jag. Eller ledsen. För tillfället känner jag mig ensam, just nu. Jag är inte ensam, verkligen inte. Om jag säger att jag är ensam så ljuger jag. Men för tillfället känner jag mig ensam. Jag vill ha någon här. Som kan hålla om mig. Eller bara ge mig en kram. Kramar är dö bra.